Ejderdagis mellan Torkel och Stefan

Torsdagen den 17 maj, på Kristi himmelsfärdsdag, var det gökotta anordnad av Ljungskile hembygdsförening och Svenska kyrkan i Ljungskile.  Rotary var också inbjudna till vandringen som leddes av Stefan Edman och Torkel Torkelsson. Den utgick från Ulvesund och upp på ”Röda Näsan” och avslutades på Ulvön.

Gökotta betyder inte bara morgonutflykt i naturen utan även ”tidig gudstjänst”. Detta fick man veta av de deltagande pilgrimsvandrarnas ledare, Agneta Riddar. Ett 20-tal olika fågelsorter kunde man se och höra i arla morgonstunden. Dock gömde sig göken omsorgsfullt, eller också var den på utflykt någon annanstans.

Stefan Edman visar hur fåglar som hördes ser ut

Mellan klockan 5 och 8 varade vandringen i vindstilla väder och klarblå himmel. En halvtimma efter vandringen öste regnet ner. Deltagarna tackade de närvarande pilgrimerna, som skulle fortsätta med en lång vandring till Dragsmark,  för att de har så goda kontakter med högre makter.

Andra källor meddelade att göken varit på besök i skogarna öster om Vassbovik dagen före, där den hojtade på av hjärtans lust.

Redaktionen med hjälp av Ulla Bernhage. Foto: Rolf Bernhage.

En stor flock med ejderungar var samlade i viken

Vindkraftetableringar upphör aldrig att beröra. Antingen är det ur bra som helst, eller också är det bara elände. Man kanske borde kalla det för ”vindhafs” i stället för vindkraft, eftersom det ”kastas” upp verk litet hur som helst i vårt avlånga land.

Säger man så får man säkert vindkraftslobbyn på sig, för det är inte politiskt korrekt att ha en sådan uppfattning. Vindkraft måste man ha – för det är miljövänligt sägs det.

Men därom tvistar de lärde. Det senaste som kommit fram, är att de ekonomiska förutsättningarna för etablering måste förbättras. Detta eftersom branschen går på knäna, verkar det. Men förlåt – är det inte marknaden som ska styra? Jo, till en del, eftersom de s.k. elcertifikaten (vindkraften får ca 20 % av potten) kommer elproducenterna till del via din elräkning. Du betalar för närvarande 6,3 öre per kilowattimme till detta. Tas elcertifikaten bort havererar vindkraften, eftersom det då kostar mer att producera el än man får in. Läs mer om elcertifikat HÄR.

Det verkar dock som om ekonomin redan är överansträngd för vindkraftproducenterna, eftersom produktionen av el har ökat så mycket att priset per levererad kilowattimma har gått ner rejält. Så nu vill vindkraftindustrin ha mer pengar av staten. Veckopengen har så att säga tagit slut… Men staten tänker inte se över systemet förrän 2015.

Västnytt hade ett inslag om detta 10 maj. Nyhetstexten finns HÄR.

Nyhetsinslaget från Västnytt kan ses här nedan så länge SVT låter det ligga kvar:

Men det finns även andra synpunkter. Rabbalshede kraft har nu lämnat in sin ansökan om vindkraftpark Stenshult till länsstyrelsen. Vad som finns i denna ansökan är till exempel en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som inte förefaller ha tagit hänsyn till allt vad gäller miljön i området. Vad man kan finna är exempelvis att de pilgrimsfalkar som årligen häckar vid Vassbosjön inte verkar vara nämnda med ett enda ord.

Läs mer om detta på www.realistiskvindkraft.nu.

Det finns fler synpunkter. Tidningen SKOGEN hade en debattartikel i ärendet 10 maj, med rubriken Sluta svälja vindkraftspropagandan. Den artikeln vänder sig till markägare i gemen och varnar för ett alltför godtroget accepterande av de arrendevillkor vindkraftetableraren vill ha.

Läs mer HÄR.

Även utomlands finns det synpunkter. I Texas har man funnit att stora vindparker kan få temperaturen att stiga. Det konstaterar amerikanska forskare som gjort mätningar via satellit.

Marken kring fyra vindparker i Texas värms upp i en takt som motsvarar 0,72 grader över en tioårsperiod. Detta jämfört med närliggande områden utan vindkraftverk. Det visar en grupp amerikanska forskare som använt Nasa-satelliter för att mäta marktemperaturen. Mätningarna gjordes mellan 2003 och 2011 i ett område i Texas där fyra av världens största vindkraftsparker finns.

Markens temperatur sjunker normalt snabbare än lufttemperaturen när solen går ner i Texas. Men forskarna tror att vindturbinerna fungerar som stora fläktar som drar ner varmluft från hög höjd. Det förklarar att uppvärmningen av marken främst sker på natten. Under dagtid räknade forskargruppen med att se motsatt effekt – en liten nedkylning. Men mätningarna visade i stället på en svag uppvärmning eller ingen märkbar effekt alls.

Läs mer HÄR.

Så vi fortsätter vårt arbete med att försöka förstå varför vindkraft skulle vara så miljövänligt. Det vi funnit hittills är:

• De av länsstyrelsen klassade tysta områden som blir tagna i anspråk för etableringarna blir industriområden.
• Naturen blir söndergrävd av matarvägar och elledningar från kraftverken.
• Fågellivet avseende rovfåglar kommer att ta stryk när dessa ryttlande fåglar försöker jaga bland verken. Vi vet hur det exempelvis har gått på ön Smøla i Trøndelag i Norge.
• Miljön för boende i etableringsområdena kommer att bli försämrad, eftersom de riktlinjer för avstånd mellan bostäder och vindkraftverk som finns i Sverige i dag är kraftigt föråldrade. Det kommer att bli – och finns redan på andra ställen i Uddevalla kommun – både ljud- och ljusstörningar.
• Fastighetsvärden kommer, trots att operatörerna ”garanterar” motsatsen, att sjunka i väsentlig grad. Vem håller då de drabbade fastighetsägarna skadelösa?
• Hur kommer besöksnäringarna att kunna tackla etableringarna? Är det fortfarande intressant för turister att besöka den ”orörda” Bohuslänska naturen? Hur hanterar Destination Uddevalla detta? Eller arbetar den organisationen bara för kustnära områden?
• Att Svenska kyrkan dessutom går in som ägare till vindkraftverk är väl magstarkt. Eller är Guds fria natur inte värd mer? Man kan kanske om man vill jämföra med hur Jesus jagade ut månglarna från templet… (Joh 2:13-25)

Vindkraft är kontroversiellt. Miljövänner vill att kärnkraften ska stängas av och ersättas med vindkraft. Men är det särskilt intelligent att hacka sönder vår natur med dess flora och fauna för att en tveksam teknik ska användas? Hur mycket blåser det till exempel en vinterdag med trettio graders kyla, när elen behövs som bäst? Då får man dra igång smutsiga oljekraftverk för att täcka underskottet…

Björn T

PHF-utdelning i Ljungskile Rotaryklubb. Från vänster klubbpresident Ulla Bernhage, PHF-mottagare Per Berndtsson, PDG Leif Lindblad och PHF-mottagare Britt-Marie Widestadh.

Under Rotarymötet på kvällen den 7 maj delades det ut Paul Harris Fellow-utmärkelser (PHF) till två av Ljungskile Rotaryklubbs medlemmar. Britt-Marie Widestadh och Per Berndtsson belönades för sina oegennyttiga insatser inom Rotary. Delade ut gjorde PDG (Past District Governor) Leif Lindblad, som kommit upp från Kungälv enkom för detta. Han presenterades av klubbpresident Ulla Bernhage som ”hemlig gäst”.

Att detta var populärt var inte konstigt, då Leif gästat klubben många gånger i olika sammanhang.

Motiveringarna till att dela ut dessa två PHF:er till Britt-Marie och Per är som följer.

Britt-Marie Widestadh:

För att via sitt arbete som läkare med erfarenhet från Kenya, utveckla och förbättra Rotarys läkarbank, för engagemang och osjälviskt arbete inom klubben, tilldelas Britt-Marie Widestadh utmärkelsen PHF.

Per Berndtsson:

För att via sitt arbete som tandläkare i Rotarys läkarbank i Kenya hjälpt människor med tandproblem och därigenom förbättrat deras hälsa och livssituation samt för goda idéer som gjort Ljungskile Rotaryklubb mera synlig, och för långvarigt medlemskap, tilldelas Per Berntsson utmärkelsen PHF.

Sedan vidtog en måltid, som i vanlig ordning var helt superb. Folkhögskolans kök under ledning av Göran Niklasson levererade! På folkhögskolan blir man i sanning bortskämd med all god mat…

Deidre Palacios fick Antigonepriset. Foto: Leo Näsström ©.

Det var sång, musik, tal och lite teater när Deidre Palacios fick sitt Antigonepris måndagen den 7 maj. Även vårsolen lyste lägligt på pristagaren.

Grundtvigsalen på Ljungskile folkhögskola var fylld av studerande, lärare samt en och annan Ljungskilebo för att uppmärksamma civilkuraget. Föremålet för årets pris, Deidre Palacios, startade Facebook-uppropet Ta håret tillbaka i mars i protest mot de kränkande kommentarer som följde på att en kvinna vid Melodifestivalfinalen visade sig med hår under armarna.

På Facebooksidan uppmanades folk att lägga upp bilder på sina egna armhålor – med eller utan hår. Gensvaret överraskade Deidre Palacios.

– Jag hoppades att åtminstone en till person skulle ställa sig bredvid mig, men nu är det flera tusen bilder som har lagts upp, berättade hon.

Precis som kvinnan på melodifestivalen har Deidre fått ta emot kränkningar på nätet, till och med flera dödshot. Ett av dem har hon polisanmält. Detta visar att det är en fråga som berör, och att den måste diskuteras, menar hon.

– Det finns starka normer kring kvinnans kropp, och det finns begränsningar. Det som händer när man bryter mot de här normerna är att man blir utsatt för social bestraffning.

Priset brukar vara ett konstverk av en studerande eller anställd på skolan. I år var det en t-tröja med texten Good hair day, en parafras på Bad hair day, som man ibland kan se på mössor som skyler en morgonfrisyr som inte känns okej. Good hair day uppmuntrar istället till stolthet över sin behåring, oavsett var den finns, och för säkerhets skull var tröjan försedd med hår under armarna.

Det femårsjubilerande priset består från och med i år också av en liten penningsumma: 2.454 kronor, en krona för varje år som gått sedan Sofokles pjäs Antigone hade premiär.

För musiken stod studerande i Umus, skolans allmänna kurs med musikprofil. Passande nog spelades bland annat låten Ain’t got no/I got life ur musikalen Hair, samt den låt som kommit att bli Antigoneprisets signaturmelodi, Hansson de Wolfe Uniteds Oberoende vad fursten säger.

På Bambuser kan du bland annat se och höra Deidres tal.

STEFAN JOHANSSON, Ljungskile folkhögskola

Nedgrävning av kabel

Idag är det 35 medlemmar i den nystartade fiberföreningen, men man måste bli fler! De som redan är medlemmar måste prata med sina grannar om varför det är så viktigt och hur de skall göra sin intresseanmälan till  föreningen.

- Det enklaste är att gå in på www.stenshultsfiber.se och anmäla. Ju fler medlemmar det blir ju lägre blir kostnaden för alla – så medlemsvärvningen är viktig för dem som själva vill ha fiber indraget i huset, poängterar styrelsen!

Ett intensivt arbete pågår för närvarande med bland annat:

- Utbildning i att driva en ekonomisk förening
- Ansökan om bidrag för utbyggnad av fibernätet
- Planering inför föreningens årsstämma den 14 juni kl 18.30. Kallelse kommer inom kort att skickas ut.
- Man har även deltagit i olika möten för att få in kompetens till arbetet.
- Flera kontakter har också tagits med exempelvis Uddevalla energi, Uddevalla kommun, Länsstyrelsen, andra fiberföreningar m.fl

Anslutningskostnaden är lägst om man är med i föreningen från början. Om man anmäler sig efter det att det grävts i  området kan man inte ansluta till redan lagd ledning. Detta beror på att varje fastighet har en helt egen fibertråd, i ledningsröret, från resp. fastighet till ett anslutningsskåp och man kan inte blåsa in fiber i redan lagd anläggning.

Konsekvensen vid en efteranmälan blir att man själv får bekosta hela anslutningen med nedläggning av ett eget rör från sitt hus till anslutningsskåpet samt att man själv får förhandla med markägare om rör- och fiberdragning över deras mark. Man får heller inte del av landsbygdsstöden. Även etableringskostnader för grävmaskiner m.m. blir då stora.

Styrelsen uppmanar därför alla medlemmar att jobba för att få fler nya medlemmar till föreningen. Boka också redan nu in den 14 juni i almanackan till föreningens årsstämma.