Vindkraftetableringar upphör aldrig att beröra. Antingen är det ur bra som helst, eller också är det bara elände. Man kanske borde kalla det för ”vindhafs” i stället för vindkraft, eftersom det ”kastas” upp verk litet hur som helst i vårt avlånga land.
Säger man så får man säkert vindkraftslobbyn på sig, för det är inte politiskt korrekt att ha en sådan uppfattning. Vindkraft måste man ha – för det är miljövänligt sägs det.
Men därom tvistar de lärde. Det senaste som kommit fram, är att de ekonomiska förutsättningarna för etablering måste förbättras. Detta eftersom branschen går på knäna, verkar det. Men förlåt – är det inte marknaden som ska styra? Jo, till en del, eftersom de s.k. elcertifikaten (vindkraften får ca 20 % av potten) kommer elproducenterna till del via din elräkning. Du betalar för närvarande 6,3 öre per kilowattimme till detta. Tas elcertifikaten bort havererar vindkraften, eftersom det då kostar mer att producera el än man får in. Läs mer om elcertifikat HÄR.
Det verkar dock som om ekonomin redan är överansträngd för vindkraftproducenterna, eftersom produktionen av el har ökat så mycket att priset per levererad kilowattimma har gått ner rejält. Så nu vill vindkraftindustrin ha mer pengar av staten. Veckopengen har så att säga tagit slut… Men staten tänker inte se över systemet förrän 2015.
Västnytt hade ett inslag om detta 10 maj. Nyhetstexten finns HÄR.
Nyhetsinslaget från Västnytt kan ses här nedan så länge SVT låter det ligga kvar:
Men det finns även andra synpunkter. Rabbalshede kraft har nu lämnat in sin ansökan om vindkraftpark Stenshult till länsstyrelsen. Vad som finns i denna ansökan är till exempel en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som inte förefaller ha tagit hänsyn till allt vad gäller miljön i området. Vad man kan finna är exempelvis att de pilgrimsfalkar som årligen häckar vid Vassbosjön inte verkar vara nämnda med ett enda ord.
Läs mer om detta på www.realistiskvindkraft.nu.
Det finns fler synpunkter. Tidningen SKOGEN hade en debattartikel i ärendet 10 maj, med rubriken Sluta svälja vindkraftspropagandan. Den artikeln vänder sig till markägare i gemen och varnar för ett alltför godtroget accepterande av de arrendevillkor vindkraftetableraren vill ha.
Läs mer HÄR.
Även utomlands finns det synpunkter. I Texas har man funnit att stora vindparker kan få temperaturen att stiga. Det konstaterar amerikanska forskare som gjort mätningar via satellit.
Marken kring fyra vindparker i Texas värms upp i en takt som motsvarar 0,72 grader över en tioårsperiod. Detta jämfört med närliggande områden utan vindkraftverk. Det visar en grupp amerikanska forskare som använt Nasa-satelliter för att mäta marktemperaturen. Mätningarna gjordes mellan 2003 och 2011 i ett område i Texas där fyra av världens största vindkraftsparker finns.
Markens temperatur sjunker normalt snabbare än lufttemperaturen när solen går ner i Texas. Men forskarna tror att vindturbinerna fungerar som stora fläktar som drar ner varmluft från hög höjd. Det förklarar att uppvärmningen av marken främst sker på natten. Under dagtid räknade forskargruppen med att se motsatt effekt – en liten nedkylning. Men mätningarna visade i stället på en svag uppvärmning eller ingen märkbar effekt alls.
Läs mer HÄR.
Så vi fortsätter vårt arbete med att försöka förstå varför vindkraft skulle vara så miljövänligt. Det vi funnit hittills är:
- De av länsstyrelsen klassade tysta områden som blir tagna i anspråk för etableringarna blir industriområden.
- Naturen blir söndergrävd av matarvägar och elledningar från kraftverken.
- Fågellivet avseende rovfåglar kommer att ta stryk när dessa ryttlande fåglar försöker jaga bland verken. Vi vet hur det exempelvis har gått på ön Smøla i Trøndelag i Norge.
- Miljön för boende i etableringsområdena kommer att bli försämrad, eftersom de riktlinjer för avstånd mellan bostäder och vindkraftverk som finns i Sverige i dag är kraftigt föråldrade. Det kommer att bli – och finns redan på andra ställen i Uddevalla kommun – både ljud- och ljusstörningar.
- Fastighetsvärden kommer, trots att operatörerna ”garanterar” motsatsen, att sjunka i väsentlig grad. Vem håller då de drabbade fastighetsägarna skadelösa?
- Hur kommer besöksnäringarna att kunna tackla etableringarna? Är det fortfarande intressant för turister att besöka den ”orörda” Bohuslänska naturen? Hur hanterar Destination Uddevalla detta? Eller arbetar den organisationen bara för kustnära områden?
- Att Svenska kyrkan dessutom går in som ägare till vindkraftverk är väl magstarkt. Eller är Guds fria natur inte värd mer? Man kan kanske om man vill jämföra med hur Jesus jagade ut månglarna från templet… (Joh 2:13-25)
Vindkraft är kontroversiellt. Miljövänner vill att kärnkraften ska stängas av och ersättas med vindkraft. Men är det särskilt intelligent att hacka sönder vår natur med dess flora och fauna för att en tveksam teknik ska användas? Hur mycket blåser det till exempel en vinterdag med trettio graders kyla, när elen behövs som bäst? Då får man dra igång smutsiga oljekraftverk för att täcka underskottet…
Björn T
Vindkraft eller Kärnkraft eller fin el eller ful el, så målar miljö rörelsen upp detta.
Dannmark ska ju vara ett föredömme och framställs som som riktigt gröna.
Med alla dessa vindkraftverk kan man undra hur många % av deras energi kommer från vinden?
Gissa!……..80%? 70%? 60%? 50%?
Nej men ca 20%, då har man ingen tung industri som Sverige.
Då är det kol-gas som ger ström ca 80% om inte vi kan ge dom energi från vatten och kärnkraft.
Kärnkraftsmotståndare framhåller inte sällan Danmark och Tyskland som föredömen. Danmark framhålls för att de har hög andel vindkraft och när det gäller Tyskland brukar deras omfattande subventioner av solpaneler framhållas.
Det är väldigt märkligt, och på samma gång avslöjande. Sanningen är att koldioxidutsläppen i både Danmark och Tyskland är betydligt högre än i Sverige. Varje dansk såväl som tysk släpper i genomsnitt ut nära dubbelt så mycket koldioxid som varje svensk. Och varje kilowatt-timme el och värme som produceras i Danmark ger mer än 7 gånger så stora koldioxidutsläpp som motsvarande produktion i Sverige. I Tyskland är utsläppen per kilowatt-timme mer än tio gånger så höga som i Sverige.
För varje ansvarstagande beslutsfattare borde låga utsläpp vara långt viktigare än antalet vindsnurror eller solpaneler. Men risken är uppenbar att vi hamnar fel om energidebatten förs som om lösningen var att lova flest vindsnurror eller solpaneler.
Sverige och världen står inför enorma utmaningar att klara energibehov och välfärd samtidigt som klimatpåverkan ska minska. Energipolitik handlar därför om att göra ansvarsfulla avvägningar, som ger låga utsläpp och samtidigt kan tillgodose de energibehov som finns till rimliga priser. Den typen av avvägningar måste göras utan att blockeras av ett irrationellt och dogmatiskt kärnkraftsmotstånd